Utställning med didaktiska material

Under utställningen av didaktiska material på Högskolan fick jag en del inspiration. Det var många olika spännande material som mina klasskamrater hade tillverkat. Jag fick även en del tips och idéer för mitt eget material av Marie Lundgren som är en av de kursansvariga denna termin. Hon sade att man säkert kan använda sitt material på olika sätt för att variera det för barnen..Bland annat föreslog hon att jag kunde använda korten och lägga på bokstavsmattan. Jag funderade vidare på det och kom fram  till att man då kunde lägga korten nedåt på ett bord, lägga bokstavstygstycket bredvid och slå med tärningen.Man får ta det antal kort som tärningen visar och lägga ut dem på alfabetets olika bokstäver beroende på begynnelsebokstaven i ordet. Sen blir det nästas tur och man fortsätter tills korten är slut. På det här sättet behövde man inte några pärlor eller armband. Sen finns det många andra varianter. 

Göteborgs museum

På Världskulturmuséet riktade sig den aktuella utställningen Jordlingar till barn. Det var en hel del information för barn om vad Jordlingar (Människor på jorden) brukade göra. I olika speglar kunde kan se sig på olika sätt. Det fanns olika prova-på saker som instrument, klossar, lyssna i hörlurar och  se på bildberättelser gjorda av barn. Utställningen var mycket mindre än jag hade föreställt mig.

På Hasselblad Center handlade den nuvarande fotoutställningen om Vietnamkriget. Denna utställning lämpade sig inte lika bra för barn eftersom de inte ska behöva bekanta sig med krig. Fotografierna visade olika händelser och hur soldaterna hade det.

.

Stadsmuséet hade utställningar som handlade om Forntiden, Vikingatiden, Göteborg under 1600-, 1700- och 1800-talen och en aktuell utställning som handlade om barnhemsbarn. Det som passade barn var att det fanns ganska många små modeller av hus, "Utmanaren"- där man skulle gissa vilket föremålet var, "Hitta djuret i rummet", "Vad finns i dasset?" och ett litet utklädningsrum.Även om konstverk inte specifikt är skapade för en barnpublik, kan man med en relationell konstpedagogik skapa meningsfulla situationer mellan barn, konst, pedagoger och konstmöten där barn är aktiva (Bendroth Karlsson & Häikiö 2014, s.49.)

Referenser

Bendroth Karlsson,M. & Häikiö, T. (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: Kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Förskoleklassens mål

På min VFU-plats fanns följande konkreta mål uppsatta för förskoleklassen att nå inför årskurs 1. Målen var aktuella i april och framöver. I svenska skulle man lyssna efter första och sista ljudet, uppfatta ljudskillnader samt markera och räkna ljud. I matematik skulle man lära sig att känna till de geometriska formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel, kunna beskriva på vilket sätt formerna är lika och olika samt använda veckodagar, månader och årstider som tidsord. Uppgifter som barnen fick var bland annat att ta bort första ljudet i ett ord så att det bildade ett nytt ord, upptäcka olika geometriska former som fanns i rummet och lära sig säga dagens datum som ordningstal.

Grodan och främlingen

Under min VFU i förskoleklassen tänkte jag att jag skulle passa på att läsa en saga för barnen där jag dramatiserade med figurer till. Min handledare föreslog boken "Grodan och främlingen" av Max Velthuijs, eftersom den tar upp viktiga områden som utanförskap och främlingsfientlighet. Det kan i sin tur kopplas till folk som kommer till Sverige från olika andra kulturer, flyktingar eller om någon bara är ny i en grupp. Boken tar upp hur fördomar och förutfattade meningar kan uppstå men även försvinna. Jag tog hjälp av dokumentkameran och gjorde i ordning scenen framme vid skrivbordet, på två stolar och ett litet bord.

Sedan fick barnen rita det som de själva fastnade för i boken. De ritade bl. a. gänget med grisen, ankan, grodan och haren, de ritade råttan som arbetade flitigt och råttan som hjälpte haren när han föll ner i floden. Flera barn ritade grisens hus när det brann och råttan som skulle släcka elden. Det blev väldigt händelserika och fina teckningar!

Ur Lpfö 98 (10), s. 8: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Ur Lpfö 98 (10), s. 8: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Sång- och musikstund

Under min VFU- period passade jag på att öva mig på att hålla i en musikstund. Musikstunden hade ett vårtema. Jag tog med mig min gitarr till skolan och spelade några ackord till två melodier. Jag sjöng texterna själv först, sedan skulle barnen försöka sjunga med den andra gången. Den första sången var "Släpp en liten fågel genom grinden" och den andra hette "Regndropparna". Vi fick möjlighet att vara i skolans musikrum, vilket barnen uppskattade väldigt mycket. Till "Släpp en liten fågel genom grinden" lekte vi en lek. Ett barn i taget skulle vara den lilla fågeln som "flög" under de andra barnens uppsträckta armar runt i ringen och sedan hittade en kompis.Vi övade även på att gå runt i ringen i takt med sången. I sången om "regndropparna skulle barnen göra rörelser till texten och slå med fingertopparna på små trummor så att det lät som regndroppar. Barnen fick turas om så att några i taget gjorde rörelserna och några gjorde regnljuden på trummorna. 

Ur Lpfö 98 (10), s. 10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Mitt didaktiska material

Jag skapade ett språk- och matematikspel som didaktiskt material. Det använde jag mig av på min verksamhetsförlagda utbildning. Innan jag visste vad  temat i förskoleklassen var jag inriktad på språk och rim. Jag tänkte att jag skulle göra ett material där barnen kunde öva på rim. På VFU-platsen höll man på med olika delar i språket; ord, ordpar, rim, stavelser, morfologi (orddelar) och fonologi (ljud). Under tiden som jag var ute på mina tre fältdagar innan VFU-perioden utvecklades min idé om ett rim-spel till ett spel som innefattade även de andra språkliga delarna och matematik. Många studier har visat att barn som tidigt får möjlighet att uppmärksamma språkets byggstenar har en större beredskap för att lära sig att läsa och skriva (Lindö 2009, s. 86).

Vi spelade först spelet i halva förskoleklassgruppen, d.v.s ca 8 barn och därefter bytte vi till den andra halva gruppen med barn. Vi satt i en halvcirkel på en rund matta. Några dagar senare provade jag att spela spelet med hela barngruppen och använda mig av dokumentkameran för att visa korten. Då satt barnen på sina platser runt fyra bord. På varje bord hade jag då lagt ut kort, ställt en liten burk med pärlor och en tärning. Sedan fick ett barn från varje bord spela och så turades man om att komma fram till mig och lägga upp sitt kort. 

Barnen fick själva tillverka kort genom att klippa ut bilder ur tidningar och skriva vad bilden visade. Sedan laminerade jag barnens kort. Då spelade vi i halvgrupper igen, men denna gång kring ett bord istället för på golvet. 

Ur Lpfö 98 (10), s. 10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

Ur Lpfö 98 (10), s. 12: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Referenser

Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur AB.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket. 

Besök på Abecita Konstmuseum

I april var jag på besök på Abecita konstmuseum som ligger i Knalleland. I muséet fanns både sådant som passade att använda i pedagogiskt syfte med barn och sådant som lämpade sig mindre. Som pedagog är det därför bra att själv gå på en utställning innan man tar dit en barngrupp för att veta vad man har att utgå ifrån. Personalen berättade att de har planer på att organisera besök för barngrupper men att de behöver planera upp ett annat sätt för att göra det eftersom det inte fungerat så bra tidigare. I en demokratisk kultur har barn rätt att ta del av kulturlivet och det ingår i det pedagogiska uppdraget att som lärare ge barn möjligheter att möta konst och konstnärliga uttryck av olika slag (Bendroth Karlsson & Häikiö 2014, s. 49).

Dessa bilder skulle man kunna diskutera med barnen. Hur tror ni att konstnären har gjort dem? Kan vi göra liknande bilder genom att använda oss av olika slags teknik? t.ex. skvätta färgen, vika pappret, använda mycket vatten till m.m.

Det fanns inte bara fotokonst på muséet, utan även textilkonst och konst som var skapad i olika lager och dimensioner. Bilderna från vänster till höger, uppifrån och ner: Barnen skulle kunna prova på att skapa något liknande genom att 1. Arbeta med ull, 2. Rita/klippa ut en bild och limma fast på en tygbakgrund, 3. Arbeta med tunt papper i olika lager, t.ex. silkespapper och 4. Skapa ett tredimensionellt konstverk av pappersremsor.

Av naturfotografier som dessa kan barn få inspiration till att ta egna foton av djur i sin närmiljö. På utflykt ute i skogen kan man fotografera de djur som man ser, t.ex. olika insekter men även större djur om man får chans att se sådana.
















Till de här olika figurerna kan man starta en diskussion tillsammans med barn och undersöka nya geometriska former som femhörningar, sexhörningar m.m.

Varje foto visar olika sorterade material med något undantag. Här kan man starta diskussionen: vilket föremål är felsorterat och varför? Var ska det ligga istället?

Referenser

Bendroth Karlsson, M. & Häikiö, T.(2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Drama

Hur kan man dramatisera boken "Historien om någon" för barn?

Teatern vilar på fyra pelare: tid (reell och fiktiv), rum (möblering, rekvesita), roll (tal, utseende) och handling.

Dramaförloppet innehåller: 

1. Inledning

2. Uppmjukning

3. Uppvärmning

4. Koncentration

5. Improvisation

6. Reflektion

7. Gestaltning

8. Reflektion och reflexivitet

9. Avslutning

I vår grupp lade vi upp följande planering:

I Lpfö 98 (10), s. 10, står det att: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Tips och idéer inom matematik

I vecka 13 var Carina Mattson från Timmele förskola på besök i Högskolan. Hon visade oss massor av tips och idéer om hur vi kan använda oss av vardagen i förskolan för att matematisera. Längst fram i salen hade hon dukat fram ett bord med massa material. Matematik ska sammanknippas med något roligt och spännande. Ett sätt att göra det är att barnen får  rösta dagen innan man ska göra en utflykt. Vi fick prova på att rösta vart vi (på låtsas) ville resa, med hjälp av träkulor. Vi fick välja mellan storstan, fjällen eller solsemester. En kula för varje röst fick användas och vi skulle lägga vår kula i ett av rören. Framför varje rör fanns text och bild på den resa som gällde för rösterna i det. Därefter räknade vi kulorna och såg på ett konkret sätt vilket alternativ som fått flest röster. Man kan även räkna antalet på fingrarna och skapa ett cirkeldiagram genom Excel om man vill lägga ut resultatet på en blogg.

 Framme vid tavlan hade Carina ställt böcker som tips på litteratur. Hon visade oss en mat- och sovklocka som man kan man tillverka själv. Man köper en klocka av plast och klipper bort både sekundvisaren och minutvisaren så att endast timvisaren finns kvar. Sedan tillverkar man bilder på stunder i vardagen som barnen upplever, t.ex. fruktstund, lunch, vila, mellanmål m.m. Barn erfar tidigt att händelser följer på varandra enligt ett särskilt mönster men tid är ett svårt begrepp för barn. Det beror bland annat på att de har så få erfarenheter av tid (Heiberg Solem & Lie Reikerås 2004, s. 236). I vardagen finns massor av matematik vid påklädning i hallen: antal, tid, storlek och avstånd. 

  Det är bra att ha med sig en färdigpackad väska när man ska ge sig ut i naturen och syssla med matematik. I den kan kan man packa ner användbara saker som: insektsburk, vattenfärgskakor, kikare, kamera, sax, snöre, klämma och växtpress. Då kan man göra saker ute på plats av skogens material.T.ex. kan man tillverka en kottemobil ute i naturen eller mäta kroppens storlek genom att lägga kottar som en siluett runt sig och se hur många kottar som går åt. Om man tar med sig ett stort vitt papper kan man rita två korsande streck på det så det bildas fyra rutor. Sedan lägger man ett föremål från naturen i varje ruta och funderar på vilka tre man tycker hör ihop och vilken som ska bort. Först kan pedagogen sortera och barnen får gissa hur pedagogen tänker. Sedan kan barnen sortera och pedagogen får gissa hur barnen tänker. På en halsduk i olika färger kan man sortera föremål som man hittar i naturen efter färg. I naturen finns färger, former, mönster och nyanser överallt och det går utmärkt att använda sig av den för att gå på matematikspaning. Ett roligt inslag för barnen när man är ute är att leka olika lekar. Barnen leker inte för att lära, men de lär sig i leken. Pomperipossa är en lek som passar bra att leka utomhus. När pomperipossa förvandlar ett barn till en mossig sten läggs en grön filt över barnet och de andra barnen får gissa vem som finns under filten. 

Ur Lpfö 98 (10), s. 10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.

Referenser

Heiberg Solem, I. & Lie Reikerås, E. K. (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur & Kultur.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Objudna gäster

När vi var på Textilmuseet med vår grupp under vecka 11, fick vi tillverka var sin insekt. Karin Olsson Lindström som hade visat oss runt, berättade att de en gång på muséet hade haft objudna gäster i form av klädmalar. Detta var så klart en riktig katastrof för muséet eftersom insekterna livnär sig på textilerna och förstör dem. Hon visade oss bilder på olika slags larver och insekter livnär sig på textiler. Det var egentligen väldigt vackra små kryp i olika färger och former, men på ett museum kunde de göra stor skada. Karin hade en idé om att man kunde tillverka dessa  insekter av muséets  olika slags spillmaterial.  Resultaten blev olika slags insekter med mycket varierade utseenden. Min klädmal finns längst ner i bild:

Ur Lpfö 98 (10): Arbetslaget ska ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm:Skolverket.

Konst för barn

Konst kan vara en utgångspunkt för lärande om: 1. Form, innehåll, och material/medier, 2. Språk, 3. Samtal om konst, 4. Stimulera symboliskt tänkande. På onsdagen, v. 11 hade vi en liten workshop i konst efter föreläsningen Barn möter konst- Konstpedagogik för yngre barn. Vi delades in i mindre grupper och varje grupp fick i uppgift att titta på var sin staty i och utanför Textilhögskolan med omnejd. Vi skulle fundera på vad vi kom att tänka på när vi såg statyn, vem/vad den föreställde och vad den betydde för oss. Jag och min grupp skulle först titta på denna staty:

De flesta av oss uppfattade figuren med armar och långa ben av grenar som elak och lite skrämmande. Vi kom att tänka på något väsen som bodde i skogen och lurade ut folk dit för att de skulle gå vilse. Ena halvan av hennes ansikte var dessutom vänligt medan den andra halvan såg ganska lömsk ut. Jag kom att tänka på Pinoccio och att hon nog hade blivit förvandlad av någon.

Sedan fick vi i uppgift att fundera på samma saker om denna staty:

De flesta av oss kom att tänka på att han var en student som nu var ledig efter att han avklarat sina studier. Statyn står strax utanför högskolans bibliotek. Därefter fick vi fundera på vad som skulle hända om de två träffades. Om de träffades tänkte vi att flickan från skogen skulle lura in studenten så att han gick vilse. Genom att arbeta på detta sätt med barnen kan man bygga upp en saga kring två statyer som möter varandra.

I Lpfö 98 (rev 10), s. 11 står det att arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer. 

I Lpfö 98 (rev. 10), s. 12 står det att arbetslaget ska ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse i det dagliga livet samt att få bekanta sig med det lokala kulturlivet.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm:Skolverket.

Workshop: Bild 2

Workshopen i bild började med en en genomgång av material och tillbehör. Bildläraren gick igenom hur man gör papper och Papier maché. När vi skulle tillverka papper använde vi oss av guska- och screenramar. Vi provade på att göra papper i olika tjocklekar och färger. I den blå färgen lade vi ner glitter och fjädrar:

                                            Bildläraren visar hur man gör Papier maché:

Jag provade på att göra mitt eget Papier maché. Jag färgade massan i denna gröna färgen genom att blanda den lite mörkare gröna färgen med gult. Det var meningen att det skulle bli grunden till en ansiktsmask:

Sedan var det dags att börja med leran. Det var tre olika sorters naturlig lera. Viktiga frågor att ställa sig var: Hur vill jag låta barnen möta materialet för första gången?  Vad är det för skillnad på de tre lerorna? Vad är bra med att lämna leran på golvet första gången? Vilka delar av läroplanen fick jag med genom att göra så? Vad händer om man planerar mindre, förbereder mindre och istället lyssnar mer?

I Lpfö 98 (rev 10), förskolans värdegrund och uppdrag, sid.6 står det följande: I leken och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.

När man klämde ihop leran i handen, kom det fram en figur. Figuren fick två ögon med hjälp av en penna. Läraren gav oss sedan uppgifterna: Kan du bygga en kort form? Kan du bygga en slingrig form? Kan du bygga en rund form? Kan ni bygga ett torn av era olika former? Hitta på en berättelse till ert torn. Var är ingången? Finns det något inuti? Bor någon där? Ta hjälp av olika sinnesuttryck. Berätta sedan för dina vänner.

Med den färgade modelleran skulle vi välja en arg färg och sedan bygga en arg form av den. Därefter göra en glad form i en glad färg. Vi provade även på att göra en gladpresent till argformen. Av play-doo skulle vi göra en färgcirkel genom att blanda de tre grundfärgerna: gult, rött och blått. En annan möjlighet att titta närmare på färgcirkeln är att gå ut och plocka de olika färgerna i naturmaterial. 

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Specialpedagogik och kommunikation

Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla barn kan inte uttrycka sig genom tal men alla barn kan kommunicera. Det talade språket är bara ett medel för att nå målet kommunikation. Tecken som stöd kan användas för barn med t.ex. hörselnedsättning, Downs Syndrom och autism. Dessutom är det bra att ta hjälp av hela kroppen för att förstärka det man vill säga. Man kan börja med tecken som stöd vid t.ex. fruktstunden. För att som pedagog få hjälp med detta finns det böcker på biblioteket att låna som handlar om tecken som stöd. I läroplanen för förskolan, (Lpfö 98 (rev.10), s. 11) står det att: Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin språk-och kommunikationsutveckling. TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) används tillsammans med talet, både för uttryck och förståelse, tillfälligt eller som bestående stöd. Babblarna är ett material som har utvecklats för barn som behöver tecken som stöd.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Workshop: Bild 1

Under workshopen i bild 1, fick vi först en liten
föreläsning om konkreta och abstrakta bilder samt bildlayout. Sedan skulle vi följa anvisningarna som stod i ett häfte. På bordet i bildsalen låg många olika bilder. Var och en av oss skulle välja en bild. Efter att vi hade valt vår bild skulle vi, genom en liten titt-ruta (stor som ett frimärke), välja en del av bilden som var abstrakt. Ytan skulle ha kontrasten mellan ljust och mörkt, olika färgytor och skiftningar i former. Så här såg min bild och min ruta ut:

På ett vitt ritpapper förstorade jag sedan upp den lilla bilden i titt-rutan till storlek 15X15 cm. Jag använde färgat papper och rev i småbitar samt återskapade det som jag såg i den lilla gluggen. En del av pappret skrynklade jag ihop i små tussar och limmade fast, och en del papper limmade jag slätt på det vita pappret. När den nya bilden i papper var klar skulle jag översätta den till en ny i svart-vit gråskala. Jag använde mig av kol och blyertspennor för att skapa olika grå nyanser. Den första färgbilden jag gjorde skulle jag nu i steg tre översätta till textila material. Jag limmade tygbitar på ett nytt papper och förenklade former och färgval. Som en fjärde variant av bilden i gluggen, hann jag måla en med akvarellfärg. Om man hann kunde man även prova på fler olika material för att översätta bilden: akvarellpennor, fingerfärg, oljepastellkritor, torrpastellkritor, Giotto, tempera, kol och grafit m. fl. samt prova att måla på olika sorters papper och material som: akvarellpapper, grängat papper, specialpapper, spännpapper, återvinningspapper, växtpapper, omslagspapper, trä, plast och folie. Enligt Kennedy (2012, s.19) måste vi ställa oss frågan vad vi har för syfte med allt skapande arbete med barnen . Är det att de ska kunna göra "fina" bilder som vi kan visa upp, eller vill vi ge dem fler redskap att tolka sina upplevelser och kunskaper med?

Bilden som jag hade skapat av papper (första varianten) kopierades i 12 färgkopior. Sedan gick det att lägga olika mönster med de 12 bitarna. Bland annat blev det så här:

Hur tänker jag själv om att arbeta med bestämda ramar respektive arbeta fritt? Jag tycker att det var bra att ha en grund att utgå från i uppgiften men att det var mindre bra att det i punktform exakt stod vad man skulle göra hela tiden. Man kände sig stundtals ganska låst och stressad för att hinna med exakt det som stod på pappret. I och med detta begränsas skapandelusten och fantasin. Jag tror att det är bra att utgå från en bestämd ram men att sedan låta uppgiften vara friare inom den ramen för barnen. Pedagogen kan stötta barnen istället för att styra dem. Med att stötta menar jag att ge tips och idéer, samt ställa frågor och diskutera med barnet om hjälp behövs. Då får barn möjlighet att tänka och utveckla sina idéer själva. Ur Lpfö 98 (10), s. 11: Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga.

Referenser

Kennedy, B. (2012). Glasfåglar i molnen- Om temaarbete och dokumentation ur en praktikers perspektiv. Stockholm: Stockholms universitets förlag. 

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm:Skolverket.

Borås konstmuseum

 Jag gick på utställningen Spell Bound av Kristina Jansson på Borås kulturmuseum. Kristina Jansson (f.1967) är en uppmärksammad målare i Sverige. Motiven till hennes målningar har ofta ursprung i olika former av medier, såsom filmklipp och fotografier. Som betraktare kan man uppleva att man befinner sig i ett läge mellan dröm och verklighet omsluten av en hemlighetsfull stämning. Enligt Bendroth Karlsoon och Häikiö (2014, s.49) har barn i en demokratisk kultur rätt att ta del av kulturlivet, och det ingår det i det pedagogiska uppdraget att läraren ger barn möjligheter att möta konst och konstnärliga uttryck av olika slag.

Genom att titta på en kort film som handlade om Kristina Jansson, fick jag reda på en del kring hur hon hade tänkt när hon målat vissa tavlor. Dessa tre tavlor visade samma motiv men på olika sätt ur en fågels perspektiv. Fågeln hade flugit in i en studio och fokus låg på olika saker i varje målning. Detta kan starta en diskussion mellan pedagog och barn. Man kan ställa frågor som t.ex: Tror ni att en fågel upplever världen på detta sättet? Hur tror ni att en fågel ser saker? I förskolans läroplan, Lpfö 98 (10), s. 10, står det att: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. 

Varför ska man visa konst för små barn och förstår de konst? Dessa frågor ställs ofta och genom dessa frågor utgår man ifrån att det finns ett sätt att förstå konst på. Ett rätt sätt, och att konst ska förstås. Risken med att ha ett sådant synsätt är att man fastnar i förmedlingspedagogiken (Bendroth Karlsson & Häikiö 2014, s. 50). På konstmuséets övervåning fanns samlingen "Från Grunevald till Fernström", med olika konstnärers självporträtt, landskap, moderna samt mer abstrakta målningar. Utifrån abstrakta tavlor kan man diskutera med barnen om vad de tror att tavlan föreställer. Barnen kan få använda sin fantasi fritt och det finns inga rätt eller fel.

I en del av tavlorna såg det ut att hända mycket. Utifrån sådana tavlor skulle barnen kunna få berätta vad de tror händer, har hänt och kommer att hända så att man kan bygga upp en berättelse kring bilden. Ur Lpfö 98 (10), s.11: Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer.

Referenser

Bendroth Karlsson, M. &Häikiö, T. (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm:Skolverket.

Musik och rytmik

Tisdag 10 februari, v. 7 var det workshop i musik och rytmik. På workshopen jobbade vi med kroppen som uttrycksmedel. Vi gjorde övningar i rytm, puls, improvisation och gehör. Dessutom utforskade vi även hur våra röster fungerar som ett pedagogiskt verktyg. Vi gick igenom ganska många olika moment, och jag valt ut några som jag skriver om i detta inlägg.

Vad är musik för mig? Var en fråga som vi skulle fundera på. Sedan skulle vi skriva ner/rita tre punkter som var musik för just mig. Det här kan säkert fungera bra som en introduktion i en barngrupp när man ska börja med musik. Då kan man som förskollärare får veta mer om barnens egna erfarenheter av musik och sedan utgå därifrån. Barnen kan rita vad musik är för dem eftersom många ännu inte kan skriva. För mig var musik: dans och rörelse, spela instrument och känslor.

Vad är takt och vad är rytm? Man kan dela in pulsen i takter. Puls, takt och rytm tillsammans kallas för metrik. Man kan även uttrycka det som att "känna efter musikens hjärtslag". Ett sätt att beskriva vad"takt" är för barnen: vilanot=helnot, klivnot=halvnot, gånot=fjärdedelsnot, springnot=åttondelsnot. Det går två klivnoter på en vilanot, fyra gånoter på en vilanot och åtta springnoter på en vilanot. Vi fick bl. a prova på att byta mellan de olika takterna till låten "Älgarna demonstrerar".

Kroppslig musikalisk kunskap är rörelse och fysiska, motoriska, intryck och uttryck relaterat till musik. Det kan t.ex. vara att man uttrycker musik med kroppen eller rör kroppen till musik. Det kan även vara att man upplever musik kroppsligt eller använder kroppen som utgångspunkt för det musikaliska lärandet (Riddersporre, Bim &Söderman 2012, s.72). Vi provade att använda kroppen som uttrycksmedel och hitta på rörelser till musikens rytm. Med var sin sjal i olika färger hittade alla på olika rörelser till musiken.

Olika lärmoment som ingick i den här musik- och rytmikworkshopen var: samarbete, rumsuppfattning, motorik, audiotiv perception, visuell perception, taktil perception, sång, språk/begrepp, flexibilitet, härma, följa instruktioner, koordination, tidsuppfattning, kroppsuppfattning och balans. Ur Lpfö 98 (10), s. 10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Riddersporre, B. & Söderman, J. (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Författarna och bokförlaget Natur & Kultur.

Utställningen Fiber Futures på Textilmuséet

I lördags gick jag på utställningen Fiber Futures på Textilmuséet, som ligger i Textilhögskolan  bredvid Navet. I utställningen hade japanska konstnärer arbetat inom en speciell konstinriktning som hette Fiber Art. För att få reda på hur ett barn kunde uppleva denna utställning frågade jag min 8-årige systerson om han ville följa med, vilket han ville. Efter utställningen kunde man vara med i olika workshops.

Konstinriktningen Fiber Art uppstod i mitten av 1900-talet och baseras på material i form av fibrer. Inom denna konstinriktning finns ett grundligt tekniskt kunnande, samtida högteknologiska material och experimentella tekniker samt en minimalistisk elegans, naturliga material och variationer på traditionella textila tekniker.

Fiber Art kan vara gjort av ull, mullbärspapper, bomullsfibrer, metalltrådar, silke, plast, bambu och många fler material. Teknikerna kan vara nanoteknik, vävning, flätning, makramé, pressning, kemiska laborationer och särskilda tekniker som utvecklats i relation till det specifika materialet. I utställningen Fiber Futures ser man material i olika sammansättningar s. k. assemblage.

Ett konstverk som min systerson fastnade för var format som runda cirklar och hängde i luften över golvet i en stigande lutning. Han tyckte att det var fint, satte sig under det, och tittade på mönstret som skapades av skuggorna på golvet. Sedan lade han sig ner på golvet och tittade uppåt genom konstverket. Han tyckte att det liknade en trappa.

Ett annat konstverk som väckte hans intresse var ett som bestod av många trådar i olika längder. Trådarna bildade estetiskt vacker form. Han stod och kände på trådarna och tittade in över hela "havet" av trådar. 

Efter utställningen gick vi på workshops. Det hade min systerson sett fram emot mycket. Vi fick prova på att måla på sidentyg. Vi fick var sin bit tyg och satte sedan fast det på en träram med häftstift. Man kunde använda sig av olika tekniker för att få en vacker effekt på sidentyget, bl.a kunde man spruta lite vatten med en vattenflaska över färgen man målat för att den skulle sprida sig. 

Vi hann även med att tova lite ull och rulla ihop några bollar. Man började med att ta lite ull och blöta det med såpavatten. Sedan rullade man ullen som en köttbulle och byggde på med lite mer ull lager för lager, rullade och hällde på såpavatten i flera omgångar. 

Min systerson tyckte mycket bättre om att göra olika saker på workshops än att titta på utställningen. Han tyckte det var tråkigt att man inte fick röra något där, men de olika formerna på textilierna var intressanta.

Ett uppdrag som förskolan har är att barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. Som förskollärare ska man sträva efter att utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande samt överföra ett kulturarv från en generation till nästa (Lpfö 98 rev.10, s.6)

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Besök på Navet

Onsdag 28 januari, v. 5 besökte vi Navet. På Navet kan man uppleva naturvetenskap, matematik och teknik på ett lekfullt och kreativt sätt. Olika teman som finns på Navet är t.ex. vatten, hållbar utveckling, kemi, astronomi, el, magnetism, luft och flyg.

Vi fick i uppgift att tänka på hur man har använt sig av estetiska uttryckssätt och hur man har använt sig av olika material på Navet.

Jag uppmärksammade bland annat att:

I vattenrummet fanns blåa och vita färgnyanser, vågor av blått tyg som hängde i taket och vatten i olika plastbehållare.

I rummet som handlade om människan fanns röda och beiga färgnyanser, kroppens funktioner samt skelett och tarmar var sydda i textil och gjorda i plast. Det fanns olika sinnesupplevelser bland annat i form av böjda speglar som visade kroppen på lustiga sätt.

I de estetiska ämnena finns ofta en närhet till materialet, t.ex. i bilden finns närheten till färg och form och i musiken finns närheten till instrumentet. Materialet är ett medium i lärandet (Klerfelt, Anna & Qvarsell 2012, s.108).

Varje grupp antecknade vilka material man hade sett under rundvandringen på Navet. Därefter skulle  vi  på ett stort papper skriva upp alla material man kan använda sig av i förskolan, samt vilka material man använder sig av mest sällan i förskolan. Alla material som fanns på Navet visade sig kunna användas på förskolan.Vatten, metall och media var de material som används minst i förskolan enligt våra erfarenheter.

På eftermiddagen fick vi en liten föreläsning om hållbar utveckling. En vision är att alla kan utgå från hållbar utveckling inom alla områden; socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Enligt Pleijel 2013, s.174) är det orealistiskt att på sikt fortsätta med dagens miljöförstöring och resursslöseri, om vi inte vill lämna ett skadat och utarmat jordklot i arv till barnen. Samhällets försörjning är i dag till mycket stor del baserad på icke-förnybara resurser som till exempel olja, fosfor från mineraler och olika metaller.

I Lpfö 98 (rev.10) s. 10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Avslutningsvis skulle vi tillverka hållbar konst med ett budskap. Detta skulle vi göra av papper och plast, men inte blanda de två materialen eftersom det skulle gå att återvinna materialet efteråt. Vi skulle tillverka en sak som var riktad till vuxna och en sak som var riktad till barn.

Vår grupp (som bestod av tre personer) tillverkade en returpapperslåda av kartong för barn, där de kunde kasta gamla ritpapper. För vuxna gjorde vi en nätplastkasse av plastpåsar som vi flätade ihop. Budskapet med lådan var att vi i förskolan kan göra vår egen låda genom att återanvända kartong istället för att köpa en ny i affären. Genom vår nätkasse av plast ville vi visa att man kan återanvända gamla plastpåsar och göra en mer hållbar kasse som kan användas fler antal gånger.

Referenser

Klerfelt, A. & Qvarsell, B. (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). 2011. Stockholm: Skolverket.

Pleijel, H. (2013). Ekologi- En introduktion. Malmö: Gleerups Utbildning AB.