Förskoleklassens mål

På min VFU-plats fanns följande konkreta mål uppsatta för förskoleklassen att nå inför årskurs 1. Målen var aktuella i april och framöver. I svenska skulle man lyssna efter första och sista ljudet, uppfatta ljudskillnader samt markera och räkna ljud. I matematik skulle man lära sig att känna till de geometriska formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel, kunna beskriva på vilket sätt formerna är lika och olika samt använda veckodagar, månader och årstider som tidsord. Uppgifter som barnen fick var bland annat att ta bort första ljudet i ett ord så att det bildade ett nytt ord, upptäcka olika geometriska former som fanns i rummet och lära sig säga dagens datum som ordningstal.

Mitt didaktiska material

Jag skapade ett språk- och matematikspel som didaktiskt material. Det använde jag mig av på min verksamhetsförlagda utbildning. Innan jag visste vad  temat i förskoleklassen var jag inriktad på språk och rim. Jag tänkte att jag skulle göra ett material där barnen kunde öva på rim. På VFU-platsen höll man på med olika delar i språket; ord, ordpar, rim, stavelser, morfologi (orddelar) och fonologi (ljud). Under tiden som jag var ute på mina tre fältdagar innan VFU-perioden utvecklades min idé om ett rim-spel till ett spel som innefattade även de andra språkliga delarna och matematik. Många studier har visat att barn som tidigt får möjlighet att uppmärksamma språkets byggstenar har en större beredskap för att lära sig att läsa och skriva (Lindö 2009, s. 86).

Vi spelade först spelet i halva förskoleklassgruppen, d.v.s ca 8 barn och därefter bytte vi till den andra halva gruppen med barn. Vi satt i en halvcirkel på en rund matta. Några dagar senare provade jag att spela spelet med hela barngruppen och använda mig av dokumentkameran för att visa korten. Då satt barnen på sina platser runt fyra bord. På varje bord hade jag då lagt ut kort, ställt en liten burk med pärlor och en tärning. Sedan fick ett barn från varje bord spela och så turades man om att komma fram till mig och lägga upp sitt kort. 

Barnen fick själva tillverka kort genom att klippa ut bilder ur tidningar och skriva vad bilden visade. Sedan laminerade jag barnens kort. Då spelade vi i halvgrupper igen, men denna gång kring ett bord istället för på golvet. 

Ur Lpfö 98 (10), s. 10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

Ur Lpfö 98 (10), s. 12: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Referenser

Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur AB.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket. 

Tips och idéer inom matematik

I vecka 13 var Carina Mattson från Timmele förskola på besök i Högskolan. Hon visade oss massor av tips och idéer om hur vi kan använda oss av vardagen i förskolan för att matematisera. Längst fram i salen hade hon dukat fram ett bord med massa material. Matematik ska sammanknippas med något roligt och spännande. Ett sätt att göra det är att barnen får  rösta dagen innan man ska göra en utflykt. Vi fick prova på att rösta vart vi (på låtsas) ville resa, med hjälp av träkulor. Vi fick välja mellan storstan, fjällen eller solsemester. En kula för varje röst fick användas och vi skulle lägga vår kula i ett av rören. Framför varje rör fanns text och bild på den resa som gällde för rösterna i det. Därefter räknade vi kulorna och såg på ett konkret sätt vilket alternativ som fått flest röster. Man kan även räkna antalet på fingrarna och skapa ett cirkeldiagram genom Excel om man vill lägga ut resultatet på en blogg.

 Framme vid tavlan hade Carina ställt böcker som tips på litteratur. Hon visade oss en mat- och sovklocka som man kan man tillverka själv. Man köper en klocka av plast och klipper bort både sekundvisaren och minutvisaren så att endast timvisaren finns kvar. Sedan tillverkar man bilder på stunder i vardagen som barnen upplever, t.ex. fruktstund, lunch, vila, mellanmål m.m. Barn erfar tidigt att händelser följer på varandra enligt ett särskilt mönster men tid är ett svårt begrepp för barn. Det beror bland annat på att de har så få erfarenheter av tid (Heiberg Solem & Lie Reikerås 2004, s. 236). I vardagen finns massor av matematik vid påklädning i hallen: antal, tid, storlek och avstånd. 

  Det är bra att ha med sig en färdigpackad väska när man ska ge sig ut i naturen och syssla med matematik. I den kan kan man packa ner användbara saker som: insektsburk, vattenfärgskakor, kikare, kamera, sax, snöre, klämma och växtpress. Då kan man göra saker ute på plats av skogens material.T.ex. kan man tillverka en kottemobil ute i naturen eller mäta kroppens storlek genom att lägga kottar som en siluett runt sig och se hur många kottar som går åt. Om man tar med sig ett stort vitt papper kan man rita två korsande streck på det så det bildas fyra rutor. Sedan lägger man ett föremål från naturen i varje ruta och funderar på vilka tre man tycker hör ihop och vilken som ska bort. Först kan pedagogen sortera och barnen får gissa hur pedagogen tänker. Sedan kan barnen sortera och pedagogen får gissa hur barnen tänker. På en halsduk i olika färger kan man sortera föremål som man hittar i naturen efter färg. I naturen finns färger, former, mönster och nyanser överallt och det går utmärkt att använda sig av den för att gå på matematikspaning. Ett roligt inslag för barnen när man är ute är att leka olika lekar. Barnen leker inte för att lära, men de lär sig i leken. Pomperipossa är en lek som passar bra att leka utomhus. När pomperipossa förvandlar ett barn till en mossig sten läggs en grön filt över barnet och de andra barnen får gissa vem som finns under filten. 

Ur Lpfö 98 (10), s. 10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.

Referenser

Heiberg Solem, I. & Lie Reikerås, E. K. (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur & Kultur.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.