Göteborgs museum

På Världskulturmuséet riktade sig den aktuella utställningen Jordlingar till barn. Det var en hel del information för barn om vad Jordlingar (Människor på jorden) brukade göra. I olika speglar kunde kan se sig på olika sätt. Det fanns olika prova-på saker som instrument, klossar, lyssna i hörlurar och  se på bildberättelser gjorda av barn. Utställningen var mycket mindre än jag hade föreställt mig.

På Hasselblad Center handlade den nuvarande fotoutställningen om Vietnamkriget. Denna utställning lämpade sig inte lika bra för barn eftersom de inte ska behöva bekanta sig med krig. Fotografierna visade olika händelser och hur soldaterna hade det.

.

Stadsmuséet hade utställningar som handlade om Forntiden, Vikingatiden, Göteborg under 1600-, 1700- och 1800-talen och en aktuell utställning som handlade om barnhemsbarn. Det som passade barn var att det fanns ganska många små modeller av hus, "Utmanaren"- där man skulle gissa vilket föremålet var, "Hitta djuret i rummet", "Vad finns i dasset?" och ett litet utklädningsrum.Även om konstverk inte specifikt är skapade för en barnpublik, kan man med en relationell konstpedagogik skapa meningsfulla situationer mellan barn, konst, pedagoger och konstmöten där barn är aktiva (Bendroth Karlsson & Häikiö 2014, s.49.)

Referenser

Bendroth Karlsson,M. & Häikiö, T. (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: Kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Besök på Abecita Konstmuseum

I april var jag på besök på Abecita konstmuseum som ligger i Knalleland. I muséet fanns både sådant som passade att använda i pedagogiskt syfte med barn och sådant som lämpade sig mindre. Som pedagog är det därför bra att själv gå på en utställning innan man tar dit en barngrupp för att veta vad man har att utgå ifrån. Personalen berättade att de har planer på att organisera besök för barngrupper men att de behöver planera upp ett annat sätt för att göra det eftersom det inte fungerat så bra tidigare. I en demokratisk kultur har barn rätt att ta del av kulturlivet och det ingår i det pedagogiska uppdraget att som lärare ge barn möjligheter att möta konst och konstnärliga uttryck av olika slag (Bendroth Karlsson & Häikiö 2014, s. 49).

Dessa bilder skulle man kunna diskutera med barnen. Hur tror ni att konstnären har gjort dem? Kan vi göra liknande bilder genom att använda oss av olika slags teknik? t.ex. skvätta färgen, vika pappret, använda mycket vatten till m.m.

Det fanns inte bara fotokonst på muséet, utan även textilkonst och konst som var skapad i olika lager och dimensioner. Bilderna från vänster till höger, uppifrån och ner: Barnen skulle kunna prova på att skapa något liknande genom att 1. Arbeta med ull, 2. Rita/klippa ut en bild och limma fast på en tygbakgrund, 3. Arbeta med tunt papper i olika lager, t.ex. silkespapper och 4. Skapa ett tredimensionellt konstverk av pappersremsor.

Av naturfotografier som dessa kan barn få inspiration till att ta egna foton av djur i sin närmiljö. På utflykt ute i skogen kan man fotografera de djur som man ser, t.ex. olika insekter men även större djur om man får chans att se sådana.
















Till de här olika figurerna kan man starta en diskussion tillsammans med barn och undersöka nya geometriska former som femhörningar, sexhörningar m.m.

Varje foto visar olika sorterade material med något undantag. Här kan man starta diskussionen: vilket föremål är felsorterat och varför? Var ska det ligga istället?

Referenser

Bendroth Karlsson, M. & Häikiö, T.(2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Konst för barn

Konst kan vara en utgångspunkt för lärande om: 1. Form, innehåll, och material/medier, 2. Språk, 3. Samtal om konst, 4. Stimulera symboliskt tänkande. På onsdagen, v. 11 hade vi en liten workshop i konst efter föreläsningen Barn möter konst- Konstpedagogik för yngre barn. Vi delades in i mindre grupper och varje grupp fick i uppgift att titta på var sin staty i och utanför Textilhögskolan med omnejd. Vi skulle fundera på vad vi kom att tänka på när vi såg statyn, vem/vad den föreställde och vad den betydde för oss. Jag och min grupp skulle först titta på denna staty:

De flesta av oss uppfattade figuren med armar och långa ben av grenar som elak och lite skrämmande. Vi kom att tänka på något väsen som bodde i skogen och lurade ut folk dit för att de skulle gå vilse. Ena halvan av hennes ansikte var dessutom vänligt medan den andra halvan såg ganska lömsk ut. Jag kom att tänka på Pinoccio och att hon nog hade blivit förvandlad av någon.

Sedan fick vi i uppgift att fundera på samma saker om denna staty:

De flesta av oss kom att tänka på att han var en student som nu var ledig efter att han avklarat sina studier. Statyn står strax utanför högskolans bibliotek. Därefter fick vi fundera på vad som skulle hända om de två träffades. Om de träffades tänkte vi att flickan från skogen skulle lura in studenten så att han gick vilse. Genom att arbeta på detta sätt med barnen kan man bygga upp en saga kring två statyer som möter varandra.

I Lpfö 98 (rev 10), s. 11 står det att arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer. 

I Lpfö 98 (rev. 10), s. 12 står det att arbetslaget ska ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse i det dagliga livet samt att få bekanta sig med det lokala kulturlivet.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm:Skolverket.

Borås konstmuseum

 Jag gick på utställningen Spell Bound av Kristina Jansson på Borås kulturmuseum. Kristina Jansson (f.1967) är en uppmärksammad målare i Sverige. Motiven till hennes målningar har ofta ursprung i olika former av medier, såsom filmklipp och fotografier. Som betraktare kan man uppleva att man befinner sig i ett läge mellan dröm och verklighet omsluten av en hemlighetsfull stämning. Enligt Bendroth Karlsoon och Häikiö (2014, s.49) har barn i en demokratisk kultur rätt att ta del av kulturlivet, och det ingår det i det pedagogiska uppdraget att läraren ger barn möjligheter att möta konst och konstnärliga uttryck av olika slag.

Genom att titta på en kort film som handlade om Kristina Jansson, fick jag reda på en del kring hur hon hade tänkt när hon målat vissa tavlor. Dessa tre tavlor visade samma motiv men på olika sätt ur en fågels perspektiv. Fågeln hade flugit in i en studio och fokus låg på olika saker i varje målning. Detta kan starta en diskussion mellan pedagog och barn. Man kan ställa frågor som t.ex: Tror ni att en fågel upplever världen på detta sättet? Hur tror ni att en fågel ser saker? I förskolans läroplan, Lpfö 98 (10), s. 10, står det att: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. 

Varför ska man visa konst för små barn och förstår de konst? Dessa frågor ställs ofta och genom dessa frågor utgår man ifrån att det finns ett sätt att förstå konst på. Ett rätt sätt, och att konst ska förstås. Risken med att ha ett sådant synsätt är att man fastnar i förmedlingspedagogiken (Bendroth Karlsson & Häikiö 2014, s. 50). På konstmuséets övervåning fanns samlingen "Från Grunevald till Fernström", med olika konstnärers självporträtt, landskap, moderna samt mer abstrakta målningar. Utifrån abstrakta tavlor kan man diskutera med barnen om vad de tror att tavlan föreställer. Barnen kan få använda sin fantasi fritt och det finns inga rätt eller fel.

I en del av tavlorna såg det ut att hända mycket. Utifrån sådana tavlor skulle barnen kunna få berätta vad de tror händer, har hänt och kommer att hända så att man kan bygga upp en berättelse kring bilden. Ur Lpfö 98 (10), s.11: Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer.

Referenser

Bendroth Karlsson, M. &Häikiö, T. (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm:Skolverket.