Workshop: Bild 1

Under workshopen i bild 1, fick vi först en liten
föreläsning om konkreta och abstrakta bilder samt bildlayout. Sedan skulle vi följa anvisningarna som stod i ett häfte. På bordet i bildsalen låg många olika bilder. Var och en av oss skulle välja en bild. Efter att vi hade valt vår bild skulle vi, genom en liten titt-ruta (stor som ett frimärke), välja en del av bilden som var abstrakt. Ytan skulle ha kontrasten mellan ljust och mörkt, olika färgytor och skiftningar i former. Så här såg min bild och min ruta ut:

På ett vitt ritpapper förstorade jag sedan upp den lilla bilden i titt-rutan till storlek 15X15 cm. Jag använde färgat papper och rev i småbitar samt återskapade det som jag såg i den lilla gluggen. En del av pappret skrynklade jag ihop i små tussar och limmade fast, och en del papper limmade jag slätt på det vita pappret. När den nya bilden i papper var klar skulle jag översätta den till en ny i svart-vit gråskala. Jag använde mig av kol och blyertspennor för att skapa olika grå nyanser. Den första färgbilden jag gjorde skulle jag nu i steg tre översätta till textila material. Jag limmade tygbitar på ett nytt papper och förenklade former och färgval. Som en fjärde variant av bilden i gluggen, hann jag måla en med akvarellfärg. Om man hann kunde man även prova på fler olika material för att översätta bilden: akvarellpennor, fingerfärg, oljepastellkritor, torrpastellkritor, Giotto, tempera, kol och grafit m. fl. samt prova att måla på olika sorters papper och material som: akvarellpapper, grängat papper, specialpapper, spännpapper, återvinningspapper, växtpapper, omslagspapper, trä, plast och folie. Enligt Kennedy (2012, s.19) måste vi ställa oss frågan vad vi har för syfte med allt skapande arbete med barnen . Är det att de ska kunna göra "fina" bilder som vi kan visa upp, eller vill vi ge dem fler redskap att tolka sina upplevelser och kunskaper med?

Bilden som jag hade skapat av papper (första varianten) kopierades i 12 färgkopior. Sedan gick det att lägga olika mönster med de 12 bitarna. Bland annat blev det så här:

Hur tänker jag själv om att arbeta med bestämda ramar respektive arbeta fritt? Jag tycker att det var bra att ha en grund att utgå från i uppgiften men att det var mindre bra att det i punktform exakt stod vad man skulle göra hela tiden. Man kände sig stundtals ganska låst och stressad för att hinna med exakt det som stod på pappret. I och med detta begränsas skapandelusten och fantasin. Jag tror att det är bra att utgå från en bestämd ram men att sedan låta uppgiften vara friare inom den ramen för barnen. Pedagogen kan stötta barnen istället för att styra dem. Med att stötta menar jag att ge tips och idéer, samt ställa frågor och diskutera med barnet om hjälp behövs. Då får barn möjlighet att tänka och utveckla sina idéer själva. Ur Lpfö 98 (10), s. 11: Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga.

Referenser

Kennedy, B. (2012). Glasfåglar i molnen- Om temaarbete och dokumentation ur en praktikers perspektiv. Stockholm: Stockholms universitets förlag. 

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm:Skolverket.