Besök på Abecita Konstmuseum

I april var jag på besök på Abecita konstmuseum som ligger i Knalleland. I muséet fanns både sådant som passade att använda i pedagogiskt syfte med barn och sådant som lämpade sig mindre. Som pedagog är det därför bra att själv gå på en utställning innan man tar dit en barngrupp för att veta vad man har att utgå ifrån. Personalen berättade att de har planer på att organisera besök för barngrupper men att de behöver planera upp ett annat sätt för att göra det eftersom det inte fungerat så bra tidigare. I en demokratisk kultur har barn rätt att ta del av kulturlivet och det ingår i det pedagogiska uppdraget att som lärare ge barn möjligheter att möta konst och konstnärliga uttryck av olika slag (Bendroth Karlsson & Häikiö 2014, s. 49).

Dessa bilder skulle man kunna diskutera med barnen. Hur tror ni att konstnären har gjort dem? Kan vi göra liknande bilder genom att använda oss av olika slags teknik? t.ex. skvätta färgen, vika pappret, använda mycket vatten till m.m.

Det fanns inte bara fotokonst på muséet, utan även textilkonst och konst som var skapad i olika lager och dimensioner. Bilderna från vänster till höger, uppifrån och ner: Barnen skulle kunna prova på att skapa något liknande genom att 1. Arbeta med ull, 2. Rita/klippa ut en bild och limma fast på en tygbakgrund, 3. Arbeta med tunt papper i olika lager, t.ex. silkespapper och 4. Skapa ett tredimensionellt konstverk av pappersremsor.

Av naturfotografier som dessa kan barn få inspiration till att ta egna foton av djur i sin närmiljö. På utflykt ute i skogen kan man fotografera de djur som man ser, t.ex. olika insekter men även större djur om man får chans att se sådana.
















Till de här olika figurerna kan man starta en diskussion tillsammans med barn och undersöka nya geometriska former som femhörningar, sexhörningar m.m.

Varje foto visar olika sorterade material med något undantag. Här kan man starta diskussionen: vilket föremål är felsorterat och varför? Var ska det ligga istället?

Referenser

Bendroth Karlsson, M. & Häikiö, T.(2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Borås konstmuseum

 Jag gick på utställningen Spell Bound av Kristina Jansson på Borås kulturmuseum. Kristina Jansson (f.1967) är en uppmärksammad målare i Sverige. Motiven till hennes målningar har ofta ursprung i olika former av medier, såsom filmklipp och fotografier. Som betraktare kan man uppleva att man befinner sig i ett läge mellan dröm och verklighet omsluten av en hemlighetsfull stämning. Enligt Bendroth Karlsoon och Häikiö (2014, s.49) har barn i en demokratisk kultur rätt att ta del av kulturlivet, och det ingår det i det pedagogiska uppdraget att läraren ger barn möjligheter att möta konst och konstnärliga uttryck av olika slag.

Genom att titta på en kort film som handlade om Kristina Jansson, fick jag reda på en del kring hur hon hade tänkt när hon målat vissa tavlor. Dessa tre tavlor visade samma motiv men på olika sätt ur en fågels perspektiv. Fågeln hade flugit in i en studio och fokus låg på olika saker i varje målning. Detta kan starta en diskussion mellan pedagog och barn. Man kan ställa frågor som t.ex: Tror ni att en fågel upplever världen på detta sättet? Hur tror ni att en fågel ser saker? I förskolans läroplan, Lpfö 98 (10), s. 10, står det att: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. 

Varför ska man visa konst för små barn och förstår de konst? Dessa frågor ställs ofta och genom dessa frågor utgår man ifrån att det finns ett sätt att förstå konst på. Ett rätt sätt, och att konst ska förstås. Risken med att ha ett sådant synsätt är att man fastnar i förmedlingspedagogiken (Bendroth Karlsson & Häikiö 2014, s. 50). På konstmuséets övervåning fanns samlingen "Från Grunevald till Fernström", med olika konstnärers självporträtt, landskap, moderna samt mer abstrakta målningar. Utifrån abstrakta tavlor kan man diskutera med barnen om vad de tror att tavlan föreställer. Barnen kan få använda sin fantasi fritt och det finns inga rätt eller fel.

I en del av tavlorna såg det ut att hända mycket. Utifrån sådana tavlor skulle barnen kunna få berätta vad de tror händer, har hänt och kommer att hända så att man kan bygga upp en berättelse kring bilden. Ur Lpfö 98 (10), s.11: Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer.

Referenser

Bendroth Karlsson, M. &Häikiö, T. (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm:Skolverket.

Besök på Navet

Onsdag 28 januari, v. 5 besökte vi Navet. På Navet kan man uppleva naturvetenskap, matematik och teknik på ett lekfullt och kreativt sätt. Olika teman som finns på Navet är t.ex. vatten, hållbar utveckling, kemi, astronomi, el, magnetism, luft och flyg.

Vi fick i uppgift att tänka på hur man har använt sig av estetiska uttryckssätt och hur man har använt sig av olika material på Navet.

Jag uppmärksammade bland annat att:

I vattenrummet fanns blåa och vita färgnyanser, vågor av blått tyg som hängde i taket och vatten i olika plastbehållare.

I rummet som handlade om människan fanns röda och beiga färgnyanser, kroppens funktioner samt skelett och tarmar var sydda i textil och gjorda i plast. Det fanns olika sinnesupplevelser bland annat i form av böjda speglar som visade kroppen på lustiga sätt.

I de estetiska ämnena finns ofta en närhet till materialet, t.ex. i bilden finns närheten till färg och form och i musiken finns närheten till instrumentet. Materialet är ett medium i lärandet (Klerfelt, Anna & Qvarsell 2012, s.108).

Varje grupp antecknade vilka material man hade sett under rundvandringen på Navet. Därefter skulle  vi  på ett stort papper skriva upp alla material man kan använda sig av i förskolan, samt vilka material man använder sig av mest sällan i förskolan. Alla material som fanns på Navet visade sig kunna användas på förskolan.Vatten, metall och media var de material som används minst i förskolan enligt våra erfarenheter.

På eftermiddagen fick vi en liten föreläsning om hållbar utveckling. En vision är att alla kan utgå från hållbar utveckling inom alla områden; socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Enligt Pleijel 2013, s.174) är det orealistiskt att på sikt fortsätta med dagens miljöförstöring och resursslöseri, om vi inte vill lämna ett skadat och utarmat jordklot i arv till barnen. Samhällets försörjning är i dag till mycket stor del baserad på icke-förnybara resurser som till exempel olja, fosfor från mineraler och olika metaller.

I Lpfö 98 (rev.10) s. 10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Avslutningsvis skulle vi tillverka hållbar konst med ett budskap. Detta skulle vi göra av papper och plast, men inte blanda de två materialen eftersom det skulle gå att återvinna materialet efteråt. Vi skulle tillverka en sak som var riktad till vuxna och en sak som var riktad till barn.

Vår grupp (som bestod av tre personer) tillverkade en returpapperslåda av kartong för barn, där de kunde kasta gamla ritpapper. För vuxna gjorde vi en nätplastkasse av plastpåsar som vi flätade ihop. Budskapet med lådan var att vi i förskolan kan göra vår egen låda genom att återanvända kartong istället för att köpa en ny i affären. Genom vår nätkasse av plast ville vi visa att man kan återanvända gamla plastpåsar och göra en mer hållbar kasse som kan användas fler antal gånger.

Referenser

Klerfelt, A. & Qvarsell, B. (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). 2011. Stockholm: Skolverket.

Pleijel, H. (2013). Ekologi- En introduktion. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Vi broderar en dikt

Under workshopen i Textil 1 (v.4) skulle vi brodera motiv efter olika dikter som varje grupp fått. Vi var 3-5 pers. i varje grupp. Att vi skulle sy efter en dikt betydde att vi skulle försöka förmedla den stämning och de känslor som fanns i dikten. Andra liknande sätt att uttrycka sig kan vara t.ex. att måla/rita till musik eller ljud. Vår dikt var till en början positiv och hoppfull men innehållet blev plötsligt väldigt dystert. Vi sydde därför en sol högst upp till höger över fågeln, och nere till vänster sydde vi blommor i olika färger för att visa den hoppfulla känslan. Händerna som fågeln trodde var ett bo, sydde vi så att det såg ut som ett bo men med hudfärgat garn. För att även visa den mörka och sorgliga sidan av dikten sydde vi en svart himmel uppe till vänster med stjärnor på.

Som förskollärare kan man brodera till en dikt med barn i förskolan. Det hjälper barnen att utveckla motoriken och förmedla ord till bild. Med lämpligt material och ett fritt förhållningssätt kan det bli en aktivitet som både pojkar och flickor har stor glädje av (Kapitel 6 broderi). Dessutom står det i Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev.10) att: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Referenser

Björkdahl Ordell, S., Eldholm, G. & Hagstrand-Velicu, K. (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10) .(2011). Stockholm: Skolverket.