Konst för barn

Konst kan vara en utgångspunkt för lärande om: 1. Form, innehåll, och material/medier, 2. Språk, 3. Samtal om konst, 4. Stimulera symboliskt tänkande. På onsdagen, v. 11 hade vi en liten workshop i konst efter föreläsningen Barn möter konst- Konstpedagogik för yngre barn. Vi delades in i mindre grupper och varje grupp fick i uppgift att titta på var sin staty i och utanför Textilhögskolan med omnejd. Vi skulle fundera på vad vi kom att tänka på när vi såg statyn, vem/vad den föreställde och vad den betydde för oss. Jag och min grupp skulle först titta på denna staty:

De flesta av oss uppfattade figuren med armar och långa ben av grenar som elak och lite skrämmande. Vi kom att tänka på något väsen som bodde i skogen och lurade ut folk dit för att de skulle gå vilse. Ena halvan av hennes ansikte var dessutom vänligt medan den andra halvan såg ganska lömsk ut. Jag kom att tänka på Pinoccio och att hon nog hade blivit förvandlad av någon.

Sedan fick vi i uppgift att fundera på samma saker om denna staty:

De flesta av oss kom att tänka på att han var en student som nu var ledig efter att han avklarat sina studier. Statyn står strax utanför högskolans bibliotek. Därefter fick vi fundera på vad som skulle hända om de två träffades. Om de träffades tänkte vi att flickan från skogen skulle lura in studenten så att han gick vilse. Genom att arbeta på detta sätt med barnen kan man bygga upp en saga kring två statyer som möter varandra.

I Lpfö 98 (rev 10), s. 11 står det att arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer. 

I Lpfö 98 (rev. 10), s. 12 står det att arbetslaget ska ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse i det dagliga livet samt att få bekanta sig med det lokala kulturlivet.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm:Skolverket.

Workshop: Bild 2

Workshopen i bild började med en en genomgång av material och tillbehör. Bildläraren gick igenom hur man gör papper och Papier maché. När vi skulle tillverka papper använde vi oss av guska- och screenramar. Vi provade på att göra papper i olika tjocklekar och färger. I den blå färgen lade vi ner glitter och fjädrar:

                                            Bildläraren visar hur man gör Papier maché:

Jag provade på att göra mitt eget Papier maché. Jag färgade massan i denna gröna färgen genom att blanda den lite mörkare gröna färgen med gult. Det var meningen att det skulle bli grunden till en ansiktsmask:

Sedan var det dags att börja med leran. Det var tre olika sorters naturlig lera. Viktiga frågor att ställa sig var: Hur vill jag låta barnen möta materialet för första gången?  Vad är det för skillnad på de tre lerorna? Vad är bra med att lämna leran på golvet första gången? Vilka delar av läroplanen fick jag med genom att göra så? Vad händer om man planerar mindre, förbereder mindre och istället lyssnar mer?

I Lpfö 98 (rev 10), förskolans värdegrund och uppdrag, sid.6 står det följande: I leken och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.

När man klämde ihop leran i handen, kom det fram en figur. Figuren fick två ögon med hjälp av en penna. Läraren gav oss sedan uppgifterna: Kan du bygga en kort form? Kan du bygga en slingrig form? Kan du bygga en rund form? Kan ni bygga ett torn av era olika former? Hitta på en berättelse till ert torn. Var är ingången? Finns det något inuti? Bor någon där? Ta hjälp av olika sinnesuttryck. Berätta sedan för dina vänner.

Med den färgade modelleran skulle vi välja en arg färg och sedan bygga en arg form av den. Därefter göra en glad form i en glad färg. Vi provade även på att göra en gladpresent till argformen. Av play-doo skulle vi göra en färgcirkel genom att blanda de tre grundfärgerna: gult, rött och blått. En annan möjlighet att titta närmare på färgcirkeln är att gå ut och plocka de olika färgerna i naturmaterial. 

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Specialpedagogik och kommunikation

Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla barn kan inte uttrycka sig genom tal men alla barn kan kommunicera. Det talade språket är bara ett medel för att nå målet kommunikation. Tecken som stöd kan användas för barn med t.ex. hörselnedsättning, Downs Syndrom och autism. Dessutom är det bra att ta hjälp av hela kroppen för att förstärka det man vill säga. Man kan börja med tecken som stöd vid t.ex. fruktstunden. För att som pedagog få hjälp med detta finns det böcker på biblioteket att låna som handlar om tecken som stöd. I läroplanen för förskolan, (Lpfö 98 (rev.10), s. 11) står det att: Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin språk-och kommunikationsutveckling. TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) används tillsammans med talet, både för uttryck och förståelse, tillfälligt eller som bestående stöd. Babblarna är ett material som har utvecklats för barn som behöver tecken som stöd.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Workshop: Bild 1

Under workshopen i bild 1, fick vi först en liten
föreläsning om konkreta och abstrakta bilder samt bildlayout. Sedan skulle vi följa anvisningarna som stod i ett häfte. På bordet i bildsalen låg många olika bilder. Var och en av oss skulle välja en bild. Efter att vi hade valt vår bild skulle vi, genom en liten titt-ruta (stor som ett frimärke), välja en del av bilden som var abstrakt. Ytan skulle ha kontrasten mellan ljust och mörkt, olika färgytor och skiftningar i former. Så här såg min bild och min ruta ut:

På ett vitt ritpapper förstorade jag sedan upp den lilla bilden i titt-rutan till storlek 15X15 cm. Jag använde färgat papper och rev i småbitar samt återskapade det som jag såg i den lilla gluggen. En del av pappret skrynklade jag ihop i små tussar och limmade fast, och en del papper limmade jag slätt på det vita pappret. När den nya bilden i papper var klar skulle jag översätta den till en ny i svart-vit gråskala. Jag använde mig av kol och blyertspennor för att skapa olika grå nyanser. Den första färgbilden jag gjorde skulle jag nu i steg tre översätta till textila material. Jag limmade tygbitar på ett nytt papper och förenklade former och färgval. Som en fjärde variant av bilden i gluggen, hann jag måla en med akvarellfärg. Om man hann kunde man även prova på fler olika material för att översätta bilden: akvarellpennor, fingerfärg, oljepastellkritor, torrpastellkritor, Giotto, tempera, kol och grafit m. fl. samt prova att måla på olika sorters papper och material som: akvarellpapper, grängat papper, specialpapper, spännpapper, återvinningspapper, växtpapper, omslagspapper, trä, plast och folie. Enligt Kennedy (2012, s.19) måste vi ställa oss frågan vad vi har för syfte med allt skapande arbete med barnen . Är det att de ska kunna göra "fina" bilder som vi kan visa upp, eller vill vi ge dem fler redskap att tolka sina upplevelser och kunskaper med?

Bilden som jag hade skapat av papper (första varianten) kopierades i 12 färgkopior. Sedan gick det att lägga olika mönster med de 12 bitarna. Bland annat blev det så här:

Hur tänker jag själv om att arbeta med bestämda ramar respektive arbeta fritt? Jag tycker att det var bra att ha en grund att utgå från i uppgiften men att det var mindre bra att det i punktform exakt stod vad man skulle göra hela tiden. Man kände sig stundtals ganska låst och stressad för att hinna med exakt det som stod på pappret. I och med detta begränsas skapandelusten och fantasin. Jag tror att det är bra att utgå från en bestämd ram men att sedan låta uppgiften vara friare inom den ramen för barnen. Pedagogen kan stötta barnen istället för att styra dem. Med att stötta menar jag att ge tips och idéer, samt ställa frågor och diskutera med barnet om hjälp behövs. Då får barn möjlighet att tänka och utveckla sina idéer själva. Ur Lpfö 98 (10), s. 11: Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga.

Referenser

Kennedy, B. (2012). Glasfåglar i molnen- Om temaarbete och dokumentation ur en praktikers perspektiv. Stockholm: Stockholms universitets förlag. 

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm:Skolverket.