Borås konstmuseum

 Jag gick på utställningen Spell Bound av Kristina Jansson på Borås kulturmuseum. Kristina Jansson (f.1967) är en uppmärksammad målare i Sverige. Motiven till hennes målningar har ofta ursprung i olika former av medier, såsom filmklipp och fotografier. Som betraktare kan man uppleva att man befinner sig i ett läge mellan dröm och verklighet omsluten av en hemlighetsfull stämning. Enligt Bendroth Karlsoon och Häikiö (2014, s.49) har barn i en demokratisk kultur rätt att ta del av kulturlivet, och det ingår det i det pedagogiska uppdraget att läraren ger barn möjligheter att möta konst och konstnärliga uttryck av olika slag.

Genom att titta på en kort film som handlade om Kristina Jansson, fick jag reda på en del kring hur hon hade tänkt när hon målat vissa tavlor. Dessa tre tavlor visade samma motiv men på olika sätt ur en fågels perspektiv. Fågeln hade flugit in i en studio och fokus låg på olika saker i varje målning. Detta kan starta en diskussion mellan pedagog och barn. Man kan ställa frågor som t.ex: Tror ni att en fågel upplever världen på detta sättet? Hur tror ni att en fågel ser saker? I förskolans läroplan, Lpfö 98 (10), s. 10, står det att: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. 

Varför ska man visa konst för små barn och förstår de konst? Dessa frågor ställs ofta och genom dessa frågor utgår man ifrån att det finns ett sätt att förstå konst på. Ett rätt sätt, och att konst ska förstås. Risken med att ha ett sådant synsätt är att man fastnar i förmedlingspedagogiken (Bendroth Karlsson & Häikiö 2014, s. 50). På konstmuséets övervåning fanns samlingen "Från Grunevald till Fernström", med olika konstnärers självporträtt, landskap, moderna samt mer abstrakta målningar. Utifrån abstrakta tavlor kan man diskutera med barnen om vad de tror att tavlan föreställer. Barnen kan få använda sin fantasi fritt och det finns inga rätt eller fel.

I en del av tavlorna såg det ut att hända mycket. Utifrån sådana tavlor skulle barnen kunna få berätta vad de tror händer, har hänt och kommer att hända så att man kan bygga upp en berättelse kring bilden. Ur Lpfö 98 (10), s.11: Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer.

Referenser

Bendroth Karlsson, M. &Häikiö, T. (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm:Skolverket.

Musik och rytmik

Tisdag 10 februari, v. 7 var det workshop i musik och rytmik. På workshopen jobbade vi med kroppen som uttrycksmedel. Vi gjorde övningar i rytm, puls, improvisation och gehör. Dessutom utforskade vi även hur våra röster fungerar som ett pedagogiskt verktyg. Vi gick igenom ganska många olika moment, och jag valt ut några som jag skriver om i detta inlägg.

Vad är musik för mig? Var en fråga som vi skulle fundera på. Sedan skulle vi skriva ner/rita tre punkter som var musik för just mig. Det här kan säkert fungera bra som en introduktion i en barngrupp när man ska börja med musik. Då kan man som förskollärare får veta mer om barnens egna erfarenheter av musik och sedan utgå därifrån. Barnen kan rita vad musik är för dem eftersom många ännu inte kan skriva. För mig var musik: dans och rörelse, spela instrument och känslor.

Vad är takt och vad är rytm? Man kan dela in pulsen i takter. Puls, takt och rytm tillsammans kallas för metrik. Man kan även uttrycka det som att "känna efter musikens hjärtslag". Ett sätt att beskriva vad"takt" är för barnen: vilanot=helnot, klivnot=halvnot, gånot=fjärdedelsnot, springnot=åttondelsnot. Det går två klivnoter på en vilanot, fyra gånoter på en vilanot och åtta springnoter på en vilanot. Vi fick bl. a prova på att byta mellan de olika takterna till låten "Älgarna demonstrerar".

Kroppslig musikalisk kunskap är rörelse och fysiska, motoriska, intryck och uttryck relaterat till musik. Det kan t.ex. vara att man uttrycker musik med kroppen eller rör kroppen till musik. Det kan även vara att man upplever musik kroppsligt eller använder kroppen som utgångspunkt för det musikaliska lärandet (Riddersporre, Bim &Söderman 2012, s.72). Vi provade att använda kroppen som uttrycksmedel och hitta på rörelser till musikens rytm. Med var sin sjal i olika färger hittade alla på olika rörelser till musiken.

Olika lärmoment som ingick i den här musik- och rytmikworkshopen var: samarbete, rumsuppfattning, motorik, audiotiv perception, visuell perception, taktil perception, sång, språk/begrepp, flexibilitet, härma, följa instruktioner, koordination, tidsuppfattning, kroppsuppfattning och balans. Ur Lpfö 98 (10), s. 10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Riddersporre, B. & Söderman, J. (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Författarna och bokförlaget Natur & Kultur.

Utställningen Fiber Futures på Textilmuséet

I lördags gick jag på utställningen Fiber Futures på Textilmuséet, som ligger i Textilhögskolan  bredvid Navet. I utställningen hade japanska konstnärer arbetat inom en speciell konstinriktning som hette Fiber Art. För att få reda på hur ett barn kunde uppleva denna utställning frågade jag min 8-årige systerson om han ville följa med, vilket han ville. Efter utställningen kunde man vara med i olika workshops.

Konstinriktningen Fiber Art uppstod i mitten av 1900-talet och baseras på material i form av fibrer. Inom denna konstinriktning finns ett grundligt tekniskt kunnande, samtida högteknologiska material och experimentella tekniker samt en minimalistisk elegans, naturliga material och variationer på traditionella textila tekniker.

Fiber Art kan vara gjort av ull, mullbärspapper, bomullsfibrer, metalltrådar, silke, plast, bambu och många fler material. Teknikerna kan vara nanoteknik, vävning, flätning, makramé, pressning, kemiska laborationer och särskilda tekniker som utvecklats i relation till det specifika materialet. I utställningen Fiber Futures ser man material i olika sammansättningar s. k. assemblage.

Ett konstverk som min systerson fastnade för var format som runda cirklar och hängde i luften över golvet i en stigande lutning. Han tyckte att det var fint, satte sig under det, och tittade på mönstret som skapades av skuggorna på golvet. Sedan lade han sig ner på golvet och tittade uppåt genom konstverket. Han tyckte att det liknade en trappa.

Ett annat konstverk som väckte hans intresse var ett som bestod av många trådar i olika längder. Trådarna bildade estetiskt vacker form. Han stod och kände på trådarna och tittade in över hela "havet" av trådar. 

Efter utställningen gick vi på workshops. Det hade min systerson sett fram emot mycket. Vi fick prova på att måla på sidentyg. Vi fick var sin bit tyg och satte sedan fast det på en träram med häftstift. Man kunde använda sig av olika tekniker för att få en vacker effekt på sidentyget, bl.a kunde man spruta lite vatten med en vattenflaska över färgen man målat för att den skulle sprida sig. 

Vi hann även med att tova lite ull och rulla ihop några bollar. Man började med att ta lite ull och blöta det med såpavatten. Sedan rullade man ullen som en köttbulle och byggde på med lite mer ull lager för lager, rullade och hällde på såpavatten i flera omgångar. 

Min systerson tyckte mycket bättre om att göra olika saker på workshops än att titta på utställningen. Han tyckte det var tråkigt att man inte fick röra något där, men de olika formerna på textilierna var intressanta.

Ett uppdrag som förskolan har är att barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. Som förskollärare ska man sträva efter att utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande samt överföra ett kulturarv från en generation till nästa (Lpfö 98 rev.10, s.6)

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Besök på Navet

Onsdag 28 januari, v. 5 besökte vi Navet. På Navet kan man uppleva naturvetenskap, matematik och teknik på ett lekfullt och kreativt sätt. Olika teman som finns på Navet är t.ex. vatten, hållbar utveckling, kemi, astronomi, el, magnetism, luft och flyg.

Vi fick i uppgift att tänka på hur man har använt sig av estetiska uttryckssätt och hur man har använt sig av olika material på Navet.

Jag uppmärksammade bland annat att:

I vattenrummet fanns blåa och vita färgnyanser, vågor av blått tyg som hängde i taket och vatten i olika plastbehållare.

I rummet som handlade om människan fanns röda och beiga färgnyanser, kroppens funktioner samt skelett och tarmar var sydda i textil och gjorda i plast. Det fanns olika sinnesupplevelser bland annat i form av böjda speglar som visade kroppen på lustiga sätt.

I de estetiska ämnena finns ofta en närhet till materialet, t.ex. i bilden finns närheten till färg och form och i musiken finns närheten till instrumentet. Materialet är ett medium i lärandet (Klerfelt, Anna & Qvarsell 2012, s.108).

Varje grupp antecknade vilka material man hade sett under rundvandringen på Navet. Därefter skulle  vi  på ett stort papper skriva upp alla material man kan använda sig av i förskolan, samt vilka material man använder sig av mest sällan i förskolan. Alla material som fanns på Navet visade sig kunna användas på förskolan.Vatten, metall och media var de material som används minst i förskolan enligt våra erfarenheter.

På eftermiddagen fick vi en liten föreläsning om hållbar utveckling. En vision är att alla kan utgå från hållbar utveckling inom alla områden; socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Enligt Pleijel 2013, s.174) är det orealistiskt att på sikt fortsätta med dagens miljöförstöring och resursslöseri, om vi inte vill lämna ett skadat och utarmat jordklot i arv till barnen. Samhällets försörjning är i dag till mycket stor del baserad på icke-förnybara resurser som till exempel olja, fosfor från mineraler och olika metaller.

I Lpfö 98 (rev.10) s. 10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Avslutningsvis skulle vi tillverka hållbar konst med ett budskap. Detta skulle vi göra av papper och plast, men inte blanda de två materialen eftersom det skulle gå att återvinna materialet efteråt. Vi skulle tillverka en sak som var riktad till vuxna och en sak som var riktad till barn.

Vår grupp (som bestod av tre personer) tillverkade en returpapperslåda av kartong för barn, där de kunde kasta gamla ritpapper. För vuxna gjorde vi en nätplastkasse av plastpåsar som vi flätade ihop. Budskapet med lådan var att vi i förskolan kan göra vår egen låda genom att återanvända kartong istället för att köpa en ny i affären. Genom vår nätkasse av plast ville vi visa att man kan återanvända gamla plastpåsar och göra en mer hållbar kasse som kan användas fler antal gånger.

Referenser

Klerfelt, A. & Qvarsell, B. (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). 2011. Stockholm: Skolverket.

Pleijel, H. (2013). Ekologi- En introduktion. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Färgtryck på textil

Under workshopen i Textil 1 fick vi prova på att skapa olika textiltryck. Jag provade att trycka på gult filttyg. Sedan applicerade jag olika färger på material som papper, räfflad kartong, skumstämplar och rollers för skapa trycken på textil. Den bästa effekten skapades av den räfflade kartongen som bildade ett randigt mönster. Eftersom färgerna syns dåligt på gult tyg skulle det egentligen vara bättre att trycka på vitt tyg. 

. 

Barnen kan prova att trycka med många olika slags saker, material och tekniker. Ur Lpfö 98 rev.10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Vi broderar en dikt

Under workshopen i Textil 1 (v.4) skulle vi brodera motiv efter olika dikter som varje grupp fått. Vi var 3-5 pers. i varje grupp. Att vi skulle sy efter en dikt betydde att vi skulle försöka förmedla den stämning och de känslor som fanns i dikten. Andra liknande sätt att uttrycka sig kan vara t.ex. att måla/rita till musik eller ljud. Vår dikt var till en början positiv och hoppfull men innehållet blev plötsligt väldigt dystert. Vi sydde därför en sol högst upp till höger över fågeln, och nere till vänster sydde vi blommor i olika färger för att visa den hoppfulla känslan. Händerna som fågeln trodde var ett bo, sydde vi så att det såg ut som ett bo men med hudfärgat garn. För att även visa den mörka och sorgliga sidan av dikten sydde vi en svart himmel uppe till vänster med stjärnor på.

Som förskollärare kan man brodera till en dikt med barn i förskolan. Det hjälper barnen att utveckla motoriken och förmedla ord till bild. Med lämpligt material och ett fritt förhållningssätt kan det bli en aktivitet som både pojkar och flickor har stor glädje av (Kapitel 6 broderi). Dessutom står det i Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev.10) att: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Referenser

Björkdahl Ordell, S., Eldholm, G. & Hagstrand-Velicu, K. (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10) .(2011). Stockholm: Skolverket.