Utställning med didaktiska material

Under utställningen av didaktiska material på Högskolan fick jag en del inspiration. Det var många olika spännande material som mina klasskamrater hade tillverkat. Jag fick även en del tips och idéer för mitt eget material av Marie Lundgren som är en av de kursansvariga denna termin. Hon sade att man säkert kan använda sitt material på olika sätt för att variera det för barnen..Bland annat föreslog hon att jag kunde använda korten och lägga på bokstavsmattan. Jag funderade vidare på det och kom fram  till att man då kunde lägga korten nedåt på ett bord, lägga bokstavstygstycket bredvid och slå med tärningen.Man får ta det antal kort som tärningen visar och lägga ut dem på alfabetets olika bokstäver beroende på begynnelsebokstaven i ordet. Sen blir det nästas tur och man fortsätter tills korten är slut. På det här sättet behövde man inte några pärlor eller armband. Sen finns det många andra varianter. 

Göteborgs museum

På Världskulturmuséet riktade sig den aktuella utställningen Jordlingar till barn. Det var en hel del information för barn om vad Jordlingar (Människor på jorden) brukade göra. I olika speglar kunde kan se sig på olika sätt. Det fanns olika prova-på saker som instrument, klossar, lyssna i hörlurar och  se på bildberättelser gjorda av barn. Utställningen var mycket mindre än jag hade föreställt mig.

På Hasselblad Center handlade den nuvarande fotoutställningen om Vietnamkriget. Denna utställning lämpade sig inte lika bra för barn eftersom de inte ska behöva bekanta sig med krig. Fotografierna visade olika händelser och hur soldaterna hade det.

.

Stadsmuséet hade utställningar som handlade om Forntiden, Vikingatiden, Göteborg under 1600-, 1700- och 1800-talen och en aktuell utställning som handlade om barnhemsbarn. Det som passade barn var att det fanns ganska många små modeller av hus, "Utmanaren"- där man skulle gissa vilket föremålet var, "Hitta djuret i rummet", "Vad finns i dasset?" och ett litet utklädningsrum.Även om konstverk inte specifikt är skapade för en barnpublik, kan man med en relationell konstpedagogik skapa meningsfulla situationer mellan barn, konst, pedagoger och konstmöten där barn är aktiva (Bendroth Karlsson & Häikiö 2014, s.49.)

Referenser

Bendroth Karlsson,M. & Häikiö, T. (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: Kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Förskoleklassens mål

På min VFU-plats fanns följande konkreta mål uppsatta för förskoleklassen att nå inför årskurs 1. Målen var aktuella i april och framöver. I svenska skulle man lyssna efter första och sista ljudet, uppfatta ljudskillnader samt markera och räkna ljud. I matematik skulle man lära sig att känna till de geometriska formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel, kunna beskriva på vilket sätt formerna är lika och olika samt använda veckodagar, månader och årstider som tidsord. Uppgifter som barnen fick var bland annat att ta bort första ljudet i ett ord så att det bildade ett nytt ord, upptäcka olika geometriska former som fanns i rummet och lära sig säga dagens datum som ordningstal.

Grodan och främlingen

Under min VFU i förskoleklassen tänkte jag att jag skulle passa på att läsa en saga för barnen där jag dramatiserade med figurer till. Min handledare föreslog boken "Grodan och främlingen" av Max Velthuijs, eftersom den tar upp viktiga områden som utanförskap och främlingsfientlighet. Det kan i sin tur kopplas till folk som kommer till Sverige från olika andra kulturer, flyktingar eller om någon bara är ny i en grupp. Boken tar upp hur fördomar och förutfattade meningar kan uppstå men även försvinna. Jag tog hjälp av dokumentkameran och gjorde i ordning scenen framme vid skrivbordet, på två stolar och ett litet bord.

Sedan fick barnen rita det som de själva fastnade för i boken. De ritade bl. a. gänget med grisen, ankan, grodan och haren, de ritade råttan som arbetade flitigt och råttan som hjälpte haren när han föll ner i floden. Flera barn ritade grisens hus när det brann och råttan som skulle släcka elden. Det blev väldigt händelserika och fina teckningar!

Ur Lpfö 98 (10), s. 8: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Ur Lpfö 98 (10), s. 8: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Sång- och musikstund

Under min VFU- period passade jag på att öva mig på att hålla i en musikstund. Musikstunden hade ett vårtema. Jag tog med mig min gitarr till skolan och spelade några ackord till två melodier. Jag sjöng texterna själv först, sedan skulle barnen försöka sjunga med den andra gången. Den första sången var "Släpp en liten fågel genom grinden" och den andra hette "Regndropparna". Vi fick möjlighet att vara i skolans musikrum, vilket barnen uppskattade väldigt mycket. Till "Släpp en liten fågel genom grinden" lekte vi en lek. Ett barn i taget skulle vara den lilla fågeln som "flög" under de andra barnens uppsträckta armar runt i ringen och sedan hittade en kompis.Vi övade även på att gå runt i ringen i takt med sången. I sången om "regndropparna skulle barnen göra rörelser till texten och slå med fingertopparna på små trummor så att det lät som regndroppar. Barnen fick turas om så att några i taget gjorde rörelserna och några gjorde regnljuden på trummorna. 

Ur Lpfö 98 (10), s. 10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.

Mitt didaktiska material

Jag skapade ett språk- och matematikspel som didaktiskt material. Det använde jag mig av på min verksamhetsförlagda utbildning. Innan jag visste vad  temat i förskoleklassen var jag inriktad på språk och rim. Jag tänkte att jag skulle göra ett material där barnen kunde öva på rim. På VFU-platsen höll man på med olika delar i språket; ord, ordpar, rim, stavelser, morfologi (orddelar) och fonologi (ljud). Under tiden som jag var ute på mina tre fältdagar innan VFU-perioden utvecklades min idé om ett rim-spel till ett spel som innefattade även de andra språkliga delarna och matematik. Många studier har visat att barn som tidigt får möjlighet att uppmärksamma språkets byggstenar har en större beredskap för att lära sig att läsa och skriva (Lindö 2009, s. 86).

Vi spelade först spelet i halva förskoleklassgruppen, d.v.s ca 8 barn och därefter bytte vi till den andra halva gruppen med barn. Vi satt i en halvcirkel på en rund matta. Några dagar senare provade jag att spela spelet med hela barngruppen och använda mig av dokumentkameran för att visa korten. Då satt barnen på sina platser runt fyra bord. På varje bord hade jag då lagt ut kort, ställt en liten burk med pärlor och en tärning. Sedan fick ett barn från varje bord spela och så turades man om att komma fram till mig och lägga upp sitt kort. 

Barnen fick själva tillverka kort genom att klippa ut bilder ur tidningar och skriva vad bilden visade. Sedan laminerade jag barnens kort. Då spelade vi i halvgrupper igen, men denna gång kring ett bord istället för på golvet. 

Ur Lpfö 98 (10), s. 10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

Ur Lpfö 98 (10), s. 12: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Referenser

Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur AB.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket. 

Besök på Abecita Konstmuseum

I april var jag på besök på Abecita konstmuseum som ligger i Knalleland. I muséet fanns både sådant som passade att använda i pedagogiskt syfte med barn och sådant som lämpade sig mindre. Som pedagog är det därför bra att själv gå på en utställning innan man tar dit en barngrupp för att veta vad man har att utgå ifrån. Personalen berättade att de har planer på att organisera besök för barngrupper men att de behöver planera upp ett annat sätt för att göra det eftersom det inte fungerat så bra tidigare. I en demokratisk kultur har barn rätt att ta del av kulturlivet och det ingår i det pedagogiska uppdraget att som lärare ge barn möjligheter att möta konst och konstnärliga uttryck av olika slag (Bendroth Karlsson & Häikiö 2014, s. 49).

Dessa bilder skulle man kunna diskutera med barnen. Hur tror ni att konstnären har gjort dem? Kan vi göra liknande bilder genom att använda oss av olika slags teknik? t.ex. skvätta färgen, vika pappret, använda mycket vatten till m.m.

Det fanns inte bara fotokonst på muséet, utan även textilkonst och konst som var skapad i olika lager och dimensioner. Bilderna från vänster till höger, uppifrån och ner: Barnen skulle kunna prova på att skapa något liknande genom att 1. Arbeta med ull, 2. Rita/klippa ut en bild och limma fast på en tygbakgrund, 3. Arbeta med tunt papper i olika lager, t.ex. silkespapper och 4. Skapa ett tredimensionellt konstverk av pappersremsor.

Av naturfotografier som dessa kan barn få inspiration till att ta egna foton av djur i sin närmiljö. På utflykt ute i skogen kan man fotografera de djur som man ser, t.ex. olika insekter men även större djur om man får chans att se sådana.
















Till de här olika figurerna kan man starta en diskussion tillsammans med barn och undersöka nya geometriska former som femhörningar, sexhörningar m.m.

Varje foto visar olika sorterade material med något undantag. Här kan man starta diskussionen: vilket föremål är felsorterat och varför? Var ska det ligga istället?

Referenser

Bendroth Karlsson, M. & Häikiö, T.(2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.