I vecka 13 var Carina Mattson från Timmele förskola på besök i Högskolan. Hon visade oss massor av tips och idéer om hur vi kan använda oss av vardagen i förskolan för att matematisera. Längst fram i salen hade hon dukat fram ett bord med massa material. Matematik ska sammanknippas med något roligt och spännande. Ett sätt att göra det är att barnen får rösta dagen innan man ska göra en utflykt. Vi fick prova på att rösta vart vi (på låtsas) ville resa, med hjälp av träkulor. Vi fick välja mellan storstan, fjällen eller solsemester. En kula för varje röst fick användas och vi skulle lägga vår kula i ett av rören. Framför varje rör fanns text och bild på den resa som gällde för rösterna i det. Därefter räknade vi kulorna och såg på ett konkret sätt vilket alternativ som fått flest röster. Man kan även räkna antalet på fingrarna och skapa ett cirkeldiagram genom Excel om man vill lägga ut resultatet på en blogg.
Framme vid tavlan hade Carina ställt böcker som tips på litteratur. Hon visade oss en mat- och sovklocka som man kan man tillverka själv. Man köper en klocka av plast och klipper bort både sekundvisaren och minutvisaren så att endast timvisaren finns kvar. Sedan tillverkar man bilder på stunder i vardagen som barnen upplever, t.ex. fruktstund, lunch, vila, mellanmål m.m. Barn erfar tidigt att händelser följer på varandra enligt ett särskilt mönster men tid är ett svårt begrepp för barn. Det beror bland annat på att de har så få erfarenheter av tid (Heiberg Solem & Lie Reikerås 2004, s. 236). I vardagen finns massor av matematik vid påklädning i hallen: antal, tid, storlek och avstånd.
Det är bra att ha med sig en färdigpackad väska när man ska ge sig ut i naturen och syssla med matematik. I den kan kan man packa ner användbara saker som: insektsburk, vattenfärgskakor, kikare, kamera, sax, snöre, klämma och växtpress. Då kan man göra saker ute på plats av skogens material.T.ex. kan man tillverka en kottemobil ute i naturen eller mäta kroppens storlek genom att lägga kottar som en siluett runt sig och se hur många kottar som går åt. Om man tar med sig ett stort vitt papper kan man rita två korsande streck på det så det bildas fyra rutor. Sedan lägger man ett föremål från naturen i varje ruta och funderar på vilka tre man tycker hör ihop och vilken som ska bort. Först kan pedagogen sortera och barnen får gissa hur pedagogen tänker. Sedan kan barnen sortera och pedagogen får gissa hur barnen tänker. På en halsduk i olika färger kan man sortera föremål som man hittar i naturen efter färg. I naturen finns färger, former, mönster och nyanser överallt och det går utmärkt att använda sig av den för att gå på matematikspaning. Ett roligt inslag för barnen när man är ute är att leka olika lekar. Barnen leker inte för att lära, men de lär sig i leken. Pomperipossa är en lek som passar bra att leka utomhus. När pomperipossa förvandlar ett barn till en mossig sten läggs en grön filt över barnet och de andra barnen får gissa vem som finns under filten.
Ur Lpfö 98 (10), s. 10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.
Referenser
Heiberg Solem, I. & Lie Reikerås, E. K. (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur & Kultur.
Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.10). (2011). Stockholm: Skolverket.
